Smått rödvinsnostalgisk

Ja det bara är så.
Lite ledsen, men ändå glad över att Falki fått ett nytt hem hos Eva i Mölnbo.
Det är en bit av hjärtat, eller livet, som flyttat.

Falki blev liksom vårt signum. Han var ju så fin och skulle bli vår hingst, men så ändrade vi oss, egentligen för att vara snäll mot honom, han skulle inte behöva utstå mer träning för att vi skulle uppnå, vad då? Han hade varit hos islandshästtränaren Mad.....på just träning, och kom hem avmagrad, och det var nog då vi fattade det som till slut blev vårt beslut.
Det finns så många bra hingstar så Falki kan få vara bara häst tänkte vi, och så blev det.
Han är en otrolig personlighet som kommer att göra sin nya ägarinna lycklig, ingen tvekan.
Vi känner att han hamnat absolut rätt och hoppas att den känslan är rätt.
Mitt upp i alltihopa kommer jag att tänka på dej Reidun. Det var ju du som drog in oss i den här karusellen. Det är ditt fel, nej din förtjänst, att vi har fortsatt som vi gjort med islandshästar.
Men en sak är säker Du saknas när det är evenemang på exempelvis Vångens ovalbana.
Jag tycker att du var en enorm drivkraft och du fick andra att engagera sig. Du ringde och pushade när det var tävlingsdags eller kursdags och du var alltid glad och positiv, naturlig och spontan. Sånt älskar jag och sånt är det för lite av idag. Man måste inte alltid hålla med den man sist pratade med. Man får tycka precis vad man vill. Sen hade du ett härligt gäng runt kring dej, bl.a Ninni, och hon är ju tack och lov kvar. Jag träffar henne ibland. Det behövs vanliga enkla människor även i denna bransch. Reidun du saknas.