Kristall från Berget

Ja kan man tänka sig. Vårt hingstföl efter Reynir bestämde vi skulle heta Hilmer.

Det kändes aldrig riktigt bra det namnet på den hästen.

Samma morgon som Maarit skulle komma och chippa så ringde jag Karin och sade att jag vill byta namn på honom. Han ska heta Kristall från Berget sade jag, och Karin höll med. Snabbt och lätt hade han bytt namn "Bergkristallen", det kändes kristallklart.

Han har fin tölt den hingsten, men så har han fina föräldrar också tycker vi.

Sätter in en fölbild för det finns ingen nyare bild på honom.

Bluphöjning m.m.

Ja det var ju roligt att Ísar och hans avkommor höjt sig.

Det innebär ju att man gjort någon liten rätt satsning kan man tänka.

Man ska ta tillvara allt positivt, och allt negativt ska man försöka vända till något positivt.

Har förresten börjat rida Kolka e. Hrannar vom Svaða-kol-kir och vår Perla.

Hon är så fin och trevlig att rida. Vi går ner till ån och så får hon spatsera med mej på ryggen hem till gården. Så tar vi några rundor ut till vägen och sen är det klart för dagen.

Elgur från Berget och Heimdallur från Berget är naturligtvis stolta över att ha fått två bluppar var och dom går och myser i en stor hage uppe i skogen.

Elgur ska snart iväg på sitt livs äventyr. Mer avslöjas inte just nu, men återkommer.

Björk från Berget och hennes Jennie hörde av sig från Tyskland dit dom flyttat. Björk utvecklas fint i duktiga Jennys händer.

Fálki, eller "Lakrits-trollet" som han nu kallas, har det superbra hos sin nya ägare Eva. Hon är så lyrisk över honom och det känns fint.

I Kalknäs växer fölen efter Elgur så det knakar. Snygga är dom också.

Våra egna föl chipades häromdagen av duktiga Maarit så nu kan vintern så sakteliga få infinna sig.

Bilder på Elgurs föl i Kalknäs, Fálki och Jennie+Björk.

Och förstås så kunde vi inte låta bli att fälla en liten tår också när vi hörde att vackra och kompetenta hingsten Funi hade lämnat islandshästvärlden. Grymt tungt för ryttare och ägare och en förlust för oss islandshästvänner. Vi beklagar verkligen.

Älgjakt vid hästhagen

Ja inte har jag jagat älg i hästhagen, men jag har suttit i mitt torn som är beläget 10 m. utanför hästhagen, så med jämna mellanrum så hör jag hästarna när dom leker.

Det har varit en lugn vecka med tidiga morgnar. Uppstigning kl. 04.00 har gjort att nu idag lördag så känner jag mej ganska mosig.

Hur har det då gått med jakten. Ja man kan kanske inte kalla det jakt, för vi jagar inte djuren.

Vi sitter på pass på olika punkter. Jag har mest suttit vid min hästhage, och jag har sällan sett så många älgar. Nä det har aldrig hänt tidigare. Sedan i måndags har jag sett 12 älgar. Inte bara sett, dom har varit skjutbara förutom tre som sprang på lite väl långt avstånd.

De övriga har stillsamt kommit och gått mellan kl. 05.20 och 07.00. Dom har varit på ett avstånd av 50 m ända ner till 10 meter från där jag suttit. Jag har för första gången sett en älgko kissa, max 10 m ifrån mej.

Och tänk, jag har inte skjutit en enda, jo med kameran, när jag väl kom på att den kan man ju använda. Någonting har smugit sig in som har gjort att det har varit svårt att använda avtryckaren. Det har varit älgkor med kalvar som kommit och då känns det lite jobbigt att förstöra den fina gemenskapen. Jag har låtit dom gå vidare.

Och så idag, lördag, då börjar storjägarna jakten. Skogen fylls av hundar och jägare som till varje pris ska fälla älg.

Hörde på jaktradion att ett jaktlag intill mej skadeskjutit en älgko. Man undrar vart kalvarna tagit vägen. Visst kan man skadeskjuta. Det är väl mänskligt, men det störde friden om ni förstår.

Det känns som att nu är det slut på tiden att älgarna kan gå omkring och filosofera och äta i lugn och ro. Nu ska dom jagas med hund och sedan kanske dö med ett välrikat skott i bästa fall.

Ja den är lite underlig jakten. Jag kanske inte skulle hålla på med sånt. Men samtidigt ska det göras. Men det ska göras på bästa sätt för djuren.

Sätter in en bild på kvigan som kom igår morse vid 06.00-tiden.

Hon fick förhoppningsvis ytterligare ett dygn i livet.

Man behöver aldrig ångra det skott man aldrig sköt.

Falki

Någon sade eller skrev, man säljer inte den häst man älskar.

Det gjorde vi.

Men Falki, du kommer att göra din nya ägarinna väldigt lycklig, och vi kommer alltid att minnas dej, du finns för alltid kvar i våra hjärtan.

Smått rödvinsnostalgisk

Ja det bara är så.
Lite ledsen, men ändå glad över att Falki fått ett nytt hem hos Eva i Mölnbo.
Det är en bit av hjärtat, eller livet, som flyttat.

Falki blev liksom vårt signum. Han var ju så fin och skulle bli vår hingst, men så ändrade vi oss, egentligen för att vara snäll mot honom, han skulle inte behöva utstå mer träning för att vi skulle uppnå, vad då? Han hade varit hos islandshästtränaren Mad.....på just träning, och kom hem avmagrad, och det var nog då vi fattade det som till slut blev vårt beslut.
Det finns så många bra hingstar så Falki kan få vara bara häst tänkte vi, och så blev det.
Han är en otrolig personlighet som kommer att göra sin nya ägarinna lycklig, ingen tvekan.
Vi känner att han hamnat absolut rätt och hoppas att den känslan är rätt.
Mitt upp i alltihopa kommer jag att tänka på dej Reidun. Det var ju du som drog in oss i den här karusellen. Det är ditt fel, nej din förtjänst, att vi har fortsatt som vi gjort med islandshästar.
Men en sak är säker Du saknas när det är evenemang på exempelvis Vångens ovalbana.
Jag tycker att du var en enorm drivkraft och du fick andra att engagera sig. Du ringde och pushade när det var tävlingsdags eller kursdags och du var alltid glad och positiv, naturlig och spontan. Sånt älskar jag och sånt är det för lite av idag. Man måste inte alltid hålla med den man sist pratade med. Man får tycka precis vad man vill. Sen hade du ett härligt gäng runt kring dej, bl.a Ninni, och hon är ju tack och lov kvar. Jag träffar henne ibland. Det behövs vanliga enkla människor även i denna bransch. Reidun du saknas.

Hilmer från Berget, född 23 juli 2010.

I morse när vi kom ut så fanns svarte Hilmer i hagen. Han reste sig på stapplande ben så han var kanske någon timme gammal.

Hilmer är efter kanonhingsten Reynir frá Hólshúsum, som är bland dom fem bästa i världen i tölt och fyrgång, u. Perla från Strandgården som själv är ett klassto e. Hilmir från Mörtö och fina Embla från Isberga. Hilmir från Mörtö var en femgångsmatador som var svårslagen på tävlingsbanan när det begav sig för några år sedan.

Elgur och Gloría har alltså fått en bror. Han töltar som tusan när han springer med sin mor. Spännande!

Varmt och skönt i solen

Det är varmt för hästarna nu. Dom söker sig till en plats där det fläktar lite.

Perla, Zick-Zack, Ásdis och Hildur latar sig.

Kallt vatten, och salt går åt som smör i sol.

Klart man sover ihop!

23/6, 2010, alldeles nyfödd och sover tillsammans.

Hildur från Berget, född 23/6, -10

Ásdis frá Árbakka har nedkommit med ett stoföl efter Elgur från Berget, och som syns på bilden så är hon lycklig som få.

Det blev ett högbent fuxföl med stjärna, på bilden bara någon timme gammal. Hennes namn blir Hildur.

Född 23/6, -10.

Elgur från Berget kollar in sina ston

Idag var vi som vanligt ute och gick en vända, Elgur och jag.

Han fick spana in sina ston och det uppskattade han verkligen.

På nätterna står han inne i sin egen box och har uppsikt över sitt föl Hrönn och hennes mor. Dom står sex meter bort.

Han är helt lugn med det livet.

Klicka på bilden och sedan på plus om du vill se en större bild.

Hrönn vilar

Det är jobbigt att hänga med de stora
tjejerna uppför backarna och ner till vattenhålet.

Hrönn och Ísla

Ytterligare en bild på 12 timmar gammal
Hrönn.

Elgur-avkomma nr. 2, Hrönn från Berget, 4 juni

Så har vi också begåvats med ett föl efter Elgur. Det blev ett svart stoföl och det känns väldigt bra. Vi har ju redan två fina hingstar och eftersom vi väntar ytterligare några föl så lär det komma den sorten också.

När vi kom ut i morse så stod där ytterligare en medlem av vår hästfamilj. Det blåste friskt och det gick höga vågor på Alsensjön så namnet var givet, det blev Hrönn från Berget. Hon var fortfarande fuktig så hon var tämligen nyfödd kl. 06.30.

Vi känner oss mycket nöjda med henne och hoppas att allt fortsätter bra.

Elgur-avkomma född 2010-06-01

Kalknäs gård har fått ett högrest vackert stoföl efter Elgur från Berget, för övrigt hans första avkomma. Det här ser lovande ut.

Det gör ju inte saken sämre att mamman är Dimmalimm från Berget.

Vi önskar Jeanette med familj all lycka med tillskottet.

Jenny och Blika 23 maj 2010

Töltfinalen Wångens vårtävling, Jenny och Blika
god 3:a.

Wångens vårtävling 22-23/5

Först det tråkiga.

Det blev inte riktigt som jag tänkt.

Gloría skadad vid träning. Veterinären på Wången gav henne startförbud eftersom hon behandlats med preparat som kräver två veckors karens, plus att skadan bak på hoven (ballen) inte läkt. Det var bara 4 dagar sedan det hände på ovalbanan.

Sedan till det roliga.

Blika från Berget med ryttare Jenny Koivisto vann sin klass, fyrgång ungdom. Poäng 5,47.

Blika har vi sålt till Wången och Jenny är elev där.

Hon vann också ett pris från Agria, 3000 kr, p.g.a. att hon hade den bästa uttagningspoängen sammanlagt i tölt och fyrgång. Detta hände alltså idag, men bilden är från tidigare tillfälle i år vid kvaltävling.

Ett fint ekipage Blika och Jenny.

Strax är det också dags för töltfinal för dessa två.................................

Och den gick också bra, 5,09, men det berodde på att en domare gav en poäng lägre än dom två andra, i båda varven. Sånt är livet.

Blika gick väldigt fint och om Jenny fått fortsätta att jobba med henne så skulle det ha blivit ännu bättre i framtiden.

Dé é mycke nu

Förra helgen var det istölt i Näldens ishall och denna vecka så var det SM i bordtennis i Helsingborg.
Det gäller att hänga med i svängarna.
I alla fall tyckte vi att det var fina ekipage som visade upp sig på Näldens isoval.
Var väl inte alldeles överens med domarna i alla lägen, men dom var ju heller inte tvärense.
Någon såg inte att det smög sig in lite galopp hos vissa ekipage.
Det känns dock riktigt bra att vänta föl med Hjaltis Reynir. Han är sannerligen både vacker och uttrycksfull när han exploderar i sin magnifika tölt. Hur ska det kunna bli vackrare?
Sen har vi ju en annan favorit också och det är Ísar frá Keldudal. Han är så smidig och han reds snyggt av Vignir Jónason. Synd att det inte var pass också.
Thór skulle man ju också ha haft med i sin avel och det är väl förhoppningsvis inte för sent.
Ja det var många fina hästar på plats och en trevlig inramning, ett arrangemang som kanske är här för att stanna. Så bra var det faktiskt.
I Helsingborg var sonen seedad i ungdoms SM, bordtennis. Det var tufft motstånd men han klarade sig bra. Blev c:a nr 20 av 80 deltagare från hela landet.
Tänk så skönt att få vila fyra hela dagar. I Helsingborg var det vårväder när vi kom.
Tulpaner, påskliljor m.m, blommade.
Oerhört vacker stad som starkt rekommenderas den som inte varit där. Det är ju inte för inte som den kallas "sundets pärla".

Vintertölt med missöde

Måste berätta om missödet idag.
Hade anmält mej med Gloría till hallontölt.
Var lite osäker på om jag skulle ställa upp p.g.a. lite sjukdom och så.
Men jag gick i alla fall ut i morse vid sju och började putsa henne.
Utan att jag tänkte gav jag henne en skopa kraft/havre. Efter en stund så kom jag på mej själv men då hade hon ätit upp nästan allt.
Hon är ju så väldigt framåt så inte behövde hon detta skrovmål.
Sen åkte vi till Vången och jag kände direkt när jag värmde henne att det var nåt som inte stod rätt till.
Hon var så het så inget hjälpte.Jag red ett par varv på travbanan, alltså ett par kilometer men hon blev bara mer o mer taggad. Dessutom blåste det och det piggar ju upp.
Jag tänkte att detta går inte idag.
Mycket riktigt, arbets till mellantempo tölt första rakan gick sådär.
Sedan vände vi och skulle rida tillbaka. Då kände jag att detta är ingen mening idag.
En feldosering av fodergivan förstörde dagen.
När hon ville framåt i ökat tempo i stället för arbetstempo så avbröt jag.
Styrde in henne i snövallen och vände.
Därefter red vi ett par varv inne på Vångens område och då gick hon som en gudinna.
Vi kommer igen i vår och då utan havre i magen.
På bilden är hon tillbaka i hagen igen efter missödet. Hon ser ut att undra.
Vi vann ju vår klass i somras och vi är bättre nu, vad var det som hände?

Heimdallur solar sig idag

Har precis varit ut i hagen och serverat vatten.
Skulle inte vilja ha en uppvärmd vattenbalja stående hos hästarna och låta bakterierna växa till sig. Tycker mej ha förstått att det kan störa tarmfloran med svåra problem som följd. Problem kan man nog få ändå.
Ja i alla fall så drack hästarna lite och verkade må bra.
Tänkte sko några av dom nu, för det blir ju snart istölt, en tävling som man kan delta i bara för att få komma ut och känna atmosfären och utan att behöva bevisa något.
Det är bara en trivsam tillställning.

Känner att det sparkar i en del magar redan, så det torde bli föl framåt maj.

Annars har verksamheten med hästarna legat på en låg nivå nu ett tag p.g.a. kylan.
Bara försiktig ridning har förekommit.

Kom att tänka på att vi i somras var och red hos þorarinn Jonasson i Laxnes.
Vi pratade lite om hästarna och jag berättade för honom att vi hade hästar av kolkuósstam.
Han sade att det utan tvivel var de allra starkaste, mest hållbara hästarna. Han tyckte att det var dom bästa hästarna. Dessutom hästar med stolthet och integritet, hästar som verkligen är goda representanter för den isländska hästen. Han hade själv köpt en av de sista kolkuóshingstarna, nämligen Biskup frá Hólum. Han sålde den sedan till Finland, och vad jag förstår finns han nu i Sverige.

Árbakka och numera Lierubakka har förvaltat arvet och fört stammen vidare.
Det finns också förvaltare i Sverige och Danmark.
För mej är kolkuóshästarna lika speciella som islandshästen som helhet är för andra.
Som tur är finns det olika tycke och smak. På så vis blir det ju mångfald.

Sen är det klart att man kan diskutera vad man ska ha en häst till, om den ska vara hållbar och stark eller om man har kravet att den ska prestera våldsamt under en kort tävlingsperiod och sedan riskera att vara utsliten. Man bör nog i alla fall reflektera.

Hur tänker människor

Så blev det då nytt år 2010.

Det första som hände oss var att vi blev tvungna att ingripa i hästhagen.

Tänka sig, fastän vi tidigare har förklarat för, och bett fritidshusbesökare att inte skjuta raketer, så händer det.

Strax efter kl. 24.00 börjar det lika för......

En kaskad av fyrverkerier går mot den fullmånsklara natthimlen.

Det blixtrar och smäller.

Hästarna, fem st. unghingstar och valackar blir oroliga och springer runt, runt och vill ut från området där dom befinner sig.

Man ska då veta att mellan hästhagen och skjutrampen är det max 100 meter.

Dessutom ligger raketbasen i höjd ovanför oss.

Det sköts också från ett annat fritidshus lite tidigare på kvällen men då var det kanske 300 meter bort och då gick det bra.

Jag undrar hur eller om människor tänker på vad dom gör.

Okay dom struntar i att vi bett dom avstå att skjuta. Dom struntar alltså i oss.

Det gör inget, absolut inget, men dom ska baske mej inte strunta i djuren för det är dom som blir störda eller oroliga.

Vi har djuren på lösdrift med möjlighet att gå ända in på gårdsplanen samt med möjlighet att gå in i djupa skogen, samt ett halmat vindskydd. Men i ett sånt här läge vart tar dom skydd då?

Hade vi bara kunnat förstå att det här skulle ske så hade vi tagit in våra hästar, självklart.

Men när bombardemanget väl börjat kan man inget göra, då trasslar det bara till situationen ännu mer.

Nu på morgonen var jag ut till hästarna och nu ligger väl alla firare och sover vad jag kan förstå,

så nu var det lugnt.

Hästarna har inte ätit på hela natten men jag hittade dom längst in i hagen under snötyngda granar.

Dom följde med mej fram och står nu och äter av rundbalen igen.

Hästarna förstår nog inte alls vad som hände inatt, förhoppningsvis händer det aldrig mer.