Det gick bra

Ja det gick bra för Elgur på hingstfestivalen. Det är ungefär vad vi hittills fått veta, och vi nöjer oss med det. Det är inte så mycket ord, utan mer handling som gäller. Vi vet att det är så och accepterar det.
---------------------------------------
Sedan måste vi ju få glädja oss lite extra idag.
----------------
För c:a 12 år sedan så fick vi rådet av en kändis i islandshästvärlden att slakta ett sto vi hade.
Eller så här sa han.
Ett bra sto har man som ridhäst. Ett riktigt bra sto avlar man på. Ett mindre bra slaktar man.
Han tyckte att vår Lýsa var ett mindre bra sto. Slutsatsen av detta kan var och en dra själv.
Dessförinnnan hade följande hänt.
En annons i dagtidningen berättade om att det fanns hästar till salu i Vemdalen.
Jag åkte dit. Jag och Ann åkte till en hage och 28 hästar kom springande emot oss.
Av dessa 28 som kom springande så sa jag. Den vill jag ha, och det var Lýsa. Varför? Ja det var manlig intuition. Hon var snygg och hade det där lilla extra. Jag såg bara en snygg häst som travade enormt fint.
Sen skulle jag provrida och det blev väl lite skumpigt för Lýsa travade ju.
I vilket fall så köpte vi henne och betäckte så småningom vårt sto och kompisens sto med Hilmir från Mörtö, hemma hos Astrid och Evald Edfalk i Kövra. Enligt samme kändis från islandshästvärlden så skulle även denna hingst ha varit kastrerad eller slaktad.
Det tyckte inte vi.
Vilket blev då resultatet?
Jo Perla som det ena fölet kom att heta blev ett bedömt sto som vi äger, och Blíka som det andra fölet kom att heta sålde vi till Wången efter att ha ridit in henne sjäva och tränat henne ett par år, och hon har idag tillsammans med Chelsea kvalat in till A-klass. Fint ridet och fina poäng med bl.a. 6,0.
Det kan ju inte bli så mycket bättre. Eller det kanske det kan?

Så till alla som går i betäckningstankar så vill jag säga, följ ditt hjärta.